Jag har i hela mitt liv inte förstÄtt vad man har i ett flygplan att göra
Framtill Fredrik bjöd med mig till Italien 2010
Hade dÄ precis upptÀckt att vi var gravida och fÄtt se underverket pÄ första ultraljudsbilden
KÀnde mig starkare Àn nÄgonsin sÄ ivÀg flög vi frÄn ett snöigt blaskigt Sverige i mars, till att möta vÄren i ljuvliga Toscana pÄ vÀg till Florens
Det fick en att fundera lite och nÀsta gÄng en resa kom pÄ tal var 2014 nÀr Fredrik ville tillbaka till Grekland
Sagt och gjort ! Denna gĂ„ng dock inte gravid sĂ„ speciellt stark kĂ€nde jag mig inte ! Mera som ett asplöv tillbaka i tankarna … att man borde nog inte vara pĂ„ ett flygplan och … vad hĂ„ller jag pĂ„ med!
Fyra timmar senare fick jag se paradiset pÄ jorden
BĂ„de stolt över mig sjĂ€lv och vĂ„r dĂ„ snart fyra Ă„riga son som tyckte flygresan var en ”piece of Cake” trots sin asplövs-liknande mor nĂ€stan rinnades av flygplanet sĂ„ kunde inte mina ögon ta in vare sig ljuset eller allt det vackra
Nu har vi Ă„kt till detta paradis varje Ă„r i snart fyra Ă„r
SÄ ofta vi kan och stannar sÄ lÀnge vi kan
Jag Àr otroligt tacksam för att jag vÄgade och det bemötande vi alltid fÄr nÀr vi kommer
Det kĂ€nns som att komma hem och trĂ€ffa familjen som rĂ„kar ha turen att bo i paradiset medan jag skottar snö och hoppas i vanlig anda att ” nĂ€sta sommar blir det nog bĂ€ttre ” nĂ€r den förra regnade eller blĂ„ste bort
Den öppenheten dom visar mot mĂ€nniskor Ă€r beundransvĂ€rd. Jag beundrar dom och deras fantastiska land â€ïž
